Ända sedan 1671 finns det handlingar som visar på att människorna längs Bräkneån har nyttjat vattenkraften i Bräknebygden. Längsmed Bräkneån fanns olika slags kvarnar, där människorna malde sin spannmål. I Örseryd finns fortfarande kvarnrester och kvarnar som berättar en del om hur livet var förr i tiden.

Sedan lång tid tillbaka har människor runt om i Bräknebygden använt sig av vattnets kraft i Bräkneån. I Örseryds by har sedan länge kvarnar malt olika sädes slag och på så vis hjälpt människorna runt om i byarna med att få mat på bordet. Kvarnarna kunde delas in i två olika modeller Skvaltkvarn(skvalta) eller Vattenkvarn (hjulkvarn). Tekniken byggde på att leda vattnet med hjälp av en fördämning av ån, på så vis strömmade vattnet in i en kvarnkärna. Där fick vattnet ett vattenhjul från kvarnen att rotera. Med hjälp av en axel överfördes kraften till ett kravhjul och vidare till kugghjulen i kvarndrevet. Dessa kugghjul drev den en av kvarnstenarna, den så kallade löparen. Löparen roterade mot den andra kvarnstenen liggaren, med den här tekniken maldes spannmålet i en vattenkvarn.

Den ena kvarnen i Örseryd har flyttats minst två gånger under sin livstid, innan den hamnade där den idag står. Den yngre togs i bruk så sent som i slutet av 1920-talet. Intill Bräkneån finns ”rester” från sedan länge förfallna och utgångna kvarnanläggningar. Spår av fördämningar, kvarnrännor och stora kvarnstenar som härstammar från 1850-talet och framåt. Under 1671 gjordes en inventering som skulle ligga till grund för kommande beskattning. I protokoll från den här tiden finns noterat att i Örsetyd fanns under åren 1750 till 1850 både skvaltkvarn och sågverkskvarn. I handlingarna finns marknamn på de olika platserna sågmöllebrånen och sågmöllemoen.